Den första vandringen

Under århundraden har man uppmärksammat Jesu kallelse och korsväg genom pilgrimsvandringar. En pilgrimsvandring innebär alltid också en inre resa. De skiftande landskapen ger tillfälle att fundera över riktningen i det egna livet. Man har tid att be, rannsaka sig själv och vårda det andliga livet. På så sätt blir själva resan lika viktig som dess mål. Pilgrimen förtröstar på att vägen slutligen leder fram, med Guds hjälp.

Så här skriver ärkebiskop Tapio Luoma i budkavlen som följde med på den första pilgrimsvandringen längs S:t Olofs sjöled. Budkavlen bars av de cirka 500 personerna som i olika etapper vandrade från Åbo i Finland till Nidaros, det vill säga Trondheim, i Norge.

Resan inleddes den 25 maj 2019 efter att pilgrimsleden officiellt invigts dagen innan på seminaritet St Olav Waterway – A Pilgrimage Back in Time i Åbo. Framme i Nidaros överräcktes budkavlen till biskop Helga på Sankt Olofsdagen den 29 juli 2019.

Invigningen

Invigningsseminariet lockade fullt hus och öppnades av Åbo Akademis rektor Mikko Hupa. Seminariet kunde också följas via stream på webben.

Invigningen efterföljdes av en ekumenisk vesper i Åbo domkyrka. Vespern sjöngs på latin dels av en åttamannakör, dels av liturgen Björn “Nalle” Öhman. Biskopen i Åbo stift Kaarlo Kalliala höll en kort betraktelse. Ortodoxa och katolska kyrkorna i Finland representeras av fader Ion Durac, kyrkoherde i Åbo, och docent Robert Paul.

Vesper i Åbo domkyrka. Foto: Mia Henriksson

Helgonet Sankt Olof

Pilgrimsleden bär helgonet Olofs namn. Olav Haraldsson föddes i Norge år 995. I sin ungdom var han en hård och våldsam viking som under en räd i Normandie mötte väletablerade skandinaviska samhällen som antagit kristendomen som religion. Han tog intryck av det här och döptes år 1014.

Som tjugoåring återvände Olav till Norge och gjorde då anspråk på den norska tronen och tog makten i Norge år 1015. Som kung fortsatte han att kristna Norge på samma hårdhänta sätt som släktingen Olav Tryggvason tidigare gjort. Hans aggressiva sätt att driva sina maktintressen gjorde honom till en av många hatad man.

År 1028 lämnade han Norge i landsflykt. Efter ett år återvände han med svenskt stöd, men mötte illvilligt sinnade landsmän och stupade sedan i slaget vid Stiklestad 1030.

Redan året efter sin död helgonförklarades han som Sankt Olof. Det är ovanligt att en person helgonförklaras så snabbt. En kort tid efter Olav Haraldssons död byggdes domkyrkan Nidarosdomen i Trondheim, och det blev platsen där hans reliker sedan dess förvaras.

Du kan läsa mera om Olav Haraldsson, Sankt Olof på Svenska Yles webbplats.

Vandringen inleds

två män skakar hand, den ena är biskop och klädd i kyrkliga kläder

Lördagen den 25 maj kl. 10.00 samlades de som snart skulle bege sig ut på första etappen av pilgrimsvandringen S:t Olofs sjöled. Dagen inleddes med en ceremoni i Åbo domkyrka där biskop Björn Vikström välsignade vandrarnas färd. Därefter överräcktes ärkebiskops Tapio Luomas hälsning, budkavlen, till James Simpson som skulle bära den under den första etappen. Simpson arbetar vid Pargas stad för projektet St Olav Waterway. Foto: Jouni Lappi

En samlings människor står på kyrktrappan
Förväntansfulla vandrare. Foto: Jouni Lappi

Pilgrimspass och stämplar är en gammal tradition. Redan på medeltiden användes sådana som bevis för sanna pilgrimer. Den som med hjälp av passet kan visa att den vandrat minst de sista 100 kilometrarna till Nidaros får ett S:t Olavsbrev.

Mera information om pilgrimspasset och Olavsbrevet (på engelska) på adressen: https://pilegrimsleden.no/no/about/pilegrimspasset-og-olavsbrevet Vill du beställa ett pass för S:t Olofs sjöled, klicka här.

bandet klipps frmför milstenen som visar att det är 1200 kilometer till Nidaros
Utanför domkyrkan klipptes det röda bandet, vandringsleden var officiellt invigd. Den nya milstenen visar att det är 1200 km till Nidaros. Foto: Cecilia Lundberg
Vandringen mot Nidaros inleds. Foto: Jouni Lappi

Över land och hav

Pilgrimsleden är den första som går både över land och hav, därav namnet S:t Olavs sjöled, St Olav Waterway, Pyhän Olavin merireitti. Under medeltiden var vattnet den bästa vägen att färdas, eftersom man hade snabbare och bättre färdmedel på vattnet än på land. Vattnet var en sammanbindande länk och Östersjön den största länken i Norden. Den första etappen på invigningsvandringen gick både över land och hav, en del seglade med storbåten Tacksamheten till Pargas medan en del vandrade via Katrinedal i Åbo till S:t Karins och fram till Pargas där vandrarna möttes av stadsdirektör Patrik Nygrén.

En hop med vandrare närmar sig en kyrka
Den första etappen avlutades i Pargas kyrka. Foto: Jouni Lappi
Första etappen av vandringen avslutades med andakt i Pargas kyrka. Här lästes ärkebiskop Luomas text i budkavlen upp på tre språk, precis som den skulle komma att läsas nästan varje kväll på den 1200 km långa resan. Här läser Nalle Öhman. Foto: Jouni Lappi

Vill du läsa hela hälsningen av ärkebiskop Tapio Luoma till biskop Helga? Den finns på adressen: https://stolavwaterway.com/biskopens-halsning-i-budkavlen/

Vem pilgrimsvandrar?

Svenska kyrkan skriver i en publikation om pilgrimsvandring följande: Tidigt i den kristna kyrkan började man färdas till heliga platser, främst till Jesu födelsegrotta i Betlehem och hans grav i Jerusalem. Under medeltiden började man också vandra till helgonens gravar. Den heliga Birgitta for till Santiago, till St Olofs Nidaros, till Petrusgraven i Rom, till Franciskus grav i Assisi, och till Jerusalem och Betlehem. På medeltiden lovades man också avlat, en förkortad och mindre plågsam tid i skärselden efter döden, om man pilgrimsvandrade och uppfyllde vissa andliga krav.

I våra dagar har pilgrimsvandrandet fått en nyfödelse i alla kyrkor, sedan 1960-talet. Det var många faktorer som samverkade till det: den ekologiska rörelsen, intresset för meditation, naturmystik – och även hälsoaspekter bidrog. Pilgrimsvandringen blev också en protest mot överflödssamhället och stressen. På vissa ställen har man röjt de gamla pilgrimslederna, eller också har man upprättat nya.

Det moderna pilgrimsvandrandet är inte först och främst fixerat till olika heliga platser. Det är vägen, som är mödan värd. Det viktiga är att finna ett sätt att leva enkelt, nära naturen, nära Gud, att lämna jäkt och tidsscheman och röja plats i sin tillvaro för det andliga, det djupa, det väsentligaste.

en dam står vid milsteneb med texten 1300 km

Också under invigningsvandringen deltog många olika människor med olika motiveringar för varför. Bland annat har Lorna Koskela som deltog i invigningen bloggat om sin vandring (på engelska) på adressen https://stfeyes.wordpress.com/page/1/

En inbiten pilgrimsvandrare är också Peter Lüttge som under vandringen från Åbo, genom Åbolands och Ålands skärgårdar till Eckerö dokumenterade sin berättelse för Svenska Yle. Den finns nu som en åttadelad podcast på Arenan. Den hittas på adressen: https://arenan.yle.fi/audio/1-50193452

Andra ville ha motion och komma ut i naturen, medan en del ville leva enkelt och ge sig tid för att vårda sin tro. Foto: Peter Lüttge/Svenska Yle

En som tjuvstartade vandrandet längs S:t Olofs sjöled var den mycket erfarna pilgrimsvandraren Duarte från Portugal som gick leden innan den officiellt invigts och innan alla skyltar och vägvisare var på plats.

En man med långt, vitt skägg och stor ryggsäck på ryggen

Duarte har skrivit om sin färd så här: My eyes retained a postcard of the villages, mountains, forests and meadows, rivers, lakes and sea that I crossed, from the skies and clouds I observed, from the Winds I felt, the Sun, the Rain, the Snow, the Wind, the Silent, in the islands and on the mainland, of the dozens of chapels and churches I have visited and some have welcomed me, the fire station, the Monastery, museums, natural monuments, places full of History and full of stories.

Duarte vandrade hela vägen från Åbo till Trondheim. Mera om och av Duarte kan du läsa i hans blogginlägg (på engelska och portugisiska). Foto: Alarik Repo

Det finns inga rätt och fel motiveringar för att pilgrimsvandra, det är vars och ens ensak.

Åbolands skärgård

Efter att pilgrimsvandrarna lämnade Pargas levde waterway upp till sitt namn. Dels färdades man över vatten, dels ösregnade det. Färden gick vidare till öarna Björkholm och Pensar.

MÄnniskor vandrar i ösregn
Regnig färd. Foto: Jouni Lappi
Naturens altartavla på Björkholm. Öns före detta företagarpar Kurt och Gulli Kronehag har byggt ett kapell på en vacker plats högt uppe på en udde. Foto: Jouni Lappi
Följande dag redde det upp sig med regnet. I strålande sol kunde en del gå från Pensar till Nagu, andra paddlade. Foto: Jouni Lappi
En välbehövlig paus på vägen till Nagu. Foto: Jouni Lappi
70 km avklarade, bara 1130 kvar från Nagu kyrka till Nidaros. Foto: Jouni Lappi

Nagu medeltida kyrka helgad åt S:t Olof. Utanför har man nu satt upp en milsten som en del av pilgrimsleden S:t Olofs sjöled. I kyrkan intervjuade Peter Lüttge elever från Nagu och Korpo som deltar i ett projektarbete som. De är ivriga och nyfikna. Lyssna på del tre i Lüttges poddserie: https://arenan.yle.fi/audio/1-50193452

Mari Leijo vandrade från Åbo till Galtby i Korpo och har skrivit om det på resebloggen Retkipiakka. Läs hennes berättelse (på finska) och se bilder genom att klicka här.

Och Peter Lüttge fortsatte göra sina program för radion, ett avsnitt handlar om stämpeljakt i Korpo. Podcastens alla delar finns på Arenan på adressen: https://arenan.yle.fi/audio/1-50193452

Biskop Björn Vikström talar i Peter Lüttges podcast om gästfrihet och bordsgemenskap: “Gud är gästvänlig och också vi människor ska visa varandra gästfrihet. Måltiderna är väldigt viktiga också på en pilgrimsvandring, de symboliserar att alla är inbjudna. Det är någonting djupt andligt i bordsgemenskap och att dela en måltid där man lyssnar på varandra och ger varandra tid att tala”. Här delar pilgrimsvandrarna bordsgemenskap i restaurang Back Pocket i Korpo. Samtidigt beundrar de en bild på portugisen Duarte som nått Nidaros. Foto: Jouni Lappi
Vandring i Korpo. Foto: Jouni Lappi

Åland

karta över ÅLand
Foto: Jouni Lappi
Vandrarna har nått Kökar dit de tog sig från Korpo med hyrd båt. Mellan Galtby i Korpo och Kökar går också Skärgårdstrafikens förbindelebåtar. Foto: Jouni Lappi

På Kökar är det Föreningen Franciskus på Kökar som varit med och skapat pilgrimsleden St Olav Waterway. Kökar är känt för att ha haft ett kloster under medeltiden. Klostret var ett franciskanerkonvent och omnämns för första gången 1472. Man tror ändå att munkarna har verkat i området sedan 1300-talet, först tillfälligt men från slutet av århundradet mer permanent.

​Hamnö på Kökar var en betydelsefull hamn med ett sjöfarartabell under medeltiden, vilket antagligen var en bidragarnde orsak till att munkarna sökte sig hit. En annan orsak kan ha varit fiskets stora betydelse för och på Kökar.

Klostrets verksamhet lades ner under Gustav Vasas regeringstid. Det enda som idag återstår av klostret är ruiner, som återfinns på Hamnö invid kyrkan. På klosterruinerna finns idag ett kapell som används sommartid, både som utställnings- och förrättningsrum. De arkeologiska undersökningar som gjorts visar på avsevärda byggnadskomplex både inom och utanför klosterområdet på Hamnö. Källa: kokar.ax

Foto: Jouni Lappi
Foto: Jouni Lappi

Från Kökar gick färden vidare mot Sottunga med storbåten Tjutt-Tjutt. Storbåten har använts av bonde- och fiskarbefolkningen i Stockholms, Ålands och Åbolands skärgårdar till notfiske samt transporter av bytesvaror, strömming, hö och kreatur sedan 1600- och 1700-talet. På marknadsresor utrustades den med en liten akterkajuta. Storbåten var ursprungligen riggad med råsegel. Replikan byggdes 1985 av Hasse Holmström på Björkö, Åland. Källa: visitkokar.com

Sottunga är Finlands minsta kommun med mindre än 100 mantalsskrivna invånare. I del 6 i Peter Lüttges poddserie om vandringen kan du höra hur skönt han tycker det är att få vila sitt värkande smalben på seglatsen, du får också veta allt man kan behöva veta om skogslöken kajp och så blir det en liten presentation av Sottunga. Poddserien finns på Arenan på adressen: https://arenan.yle.fi/audio/1-50193452

Med förbindelsebåt nådde vandrarna fasta Åland. Båten tog i land i Långnäs där en åländsk välkomstkommitté väntade, en grupp ålänningar med pilgrimsprästen Maria Widén i spetsen som brukar pilgrimsvandra tillsammans och som har varit med och ritat upp leden över fasta Åland. Foto: Jouni Lappi
Foto: Jouni Lappi
Foto: Jouni Lappi
Foto: Jouni Lappi

Högt uppe på Lemböteberget på Lemland, Åland, på Slemmerns östra strand står Lemböte kapell (bilden ovan). Lynæbøte eller ”Linaboete” omnämns i det s.k. danska itinerariet, nedtecknat någon gång vid mitten av 1200-talet, något kapell nämns däremot inte.

Lemböte ligger vid den gamla segelleden som enligt den Danska itinerariet gått från Utklippan i Blekinge, i dåvarande Danmark, till Tallinn i Estland. Det till Sankt Olof helgade kapellet, som är av medeltida ursprung, låg vid en naturligt skyddad hamn, Västerhamnen eller den s.k. Kapellviken.

Sjöfararkapellet i Lemböte är helgat åt Sankt Olof. Kapellet uppfördes under medeltiden. Efter reformationen stängdes kapellet och nattvardskärlen konfiskerades, varefter kapellet småningom förföll. Kapellet har upprepade gånger restaurerats, och används idag både för andakt och för konserter. Källa: kyrkor.ax

Gruppen Kvinnfolk uppträder på invigningsfest för pilgrimsleden i Jomala församling. Foto: Jouni Lappi

Småningom hade vandrarna tagit sig över Åland och det var dags att korsa en riksgräns. Sverige nästa! En del åkte med Eckerö Linjen från Eckerö på Åland till Grisslehamn i Sverige.

Andra tog en en mer naturnära väg och seglade. I filmen nedan kommer vi in i den sköna stämningen på galeasen Albanus seglats från Eckerö till Grisslehamn. Det är Juha Aaltonen som spelar dragspel, han var också kock på seglatsen. Film: Ester Laurell

Sverige

På den svenska sidan invigdes leden i Grisslehamn med festligheter den 6–7 juni 2019 och i Östhammars kommun 10 juni 2019. En ekumenisk invigningsgudstjänst hölls på Hotell Havsbaden i Grisslehamn. Biskop Karin Johannesson och kardinal Anders Arborelius deltog. Läs mera i artikeln på Svenska kyrkans webbplats.

Albanus i Grisslehamn. Foto: Stefan Edelsvärd
I Grisslehamn samlades folk för att ta emot pilgrimsvandrarna som kom från Åland och för att delta i seminarium och högtidlig invigning av den svenska delen av Central Baltic-projektet St Olav Waterway. Foto: Ester Laurell
Invigningsceremonin i parken i Grisslehamn. Foto: Stefan Edelsvärd

Efter den ekumeniska gudstjänsten fortsatte invigningen vid vandringledens startpunkt med en invigningsceremoni där man knöt ihop sex stycken rep till en stor knop. Repen representerar banden mellan Finland, Sverige och Norge samt de olika religiösa inriktningarna. Efter invigningen påbörjades vandringen mot Häverö kyrka. Första delen av vandringen leddes av Häverö spelmän. Se bilder på Svenska kyrkan/Uppsala stifts webbplats.

Parallellt med att vandringen fortsatte på land påbörjade en St Olav Sjöeskader sin segling från Grisslehamn den 7 juni, genom Roslagen och norrut längs Gävleborgs kust, den så kallade Jungfrukusten, upp till Söderhamn och vidare till Borka brygga i Enånger.

När sjöeskadern nått Borka brygga hölls en invigning av Stråsjöleden i Enångers gamla kyrka. Här nedan får vi ta del av Jan Lekare, eller trubaduren Jan Ove Karlsson från Hudiksvall som sjunger den medeltida hymnen till Sankt Olof “Rex Olavus”. Sången är filmad av Patrik Sjölin, projektledare i St Olav Waterway för Söderhamns kommun.

I Söderhamn binds fiskeläget i Skärså samman med Helgonleden i Rengsjö, en etapp på ungefär två mil. P4 Gävleborg var med när Albanus invigde den nya sjöleden. Du kan höra inslaget nedan. Du kan läsa om bronsåldersrösena vid Skärså i pdf:en här.

P4 Gävleborg intervjuade också Patrik Sjölin projektledare för pilgrimslederna i Söderhamns kommun. Sjölin jobbar med att binda samman pilgrimsleden till havs med de leder som redan finns på land, för att man ska kunna ta sig hela vägen till Trondheim. Hör intervjun i länken nedan. En artikel kan också läsas på: https://sverigesradio.se/artikel/7301626 (ljudlänkarna hittas också i samband med artikeln)

Invigningsvandringen för S:t Olofs sjöled gick parallellt längs Stråsjöleden som är en rutt längre norrut, medan en annan trupp av vandrare gick sträckan längre söderut.

Stråsjöleden börjar nära Hudiksvall i Hälsingland, ofta startar man vid Enångers gamla kyrka. Leden går sedan via Forsasjöarna och Dellensjöarna upp i Svågadalen där Stråsjö kapell ligger. Därefter går leden via Gröntjärn mot Haverö, Rätan. Vid Kilkoja går leden in på Helgonleden, som fram till Klövsjö följer Kårböleleden, men sedan genar upp mot Storsjö kapell och JämtNorgevägen. Mera om JämtNorgevägen längre ner på denna sida. JämtNorgevägen går fram till Trondheim, tillsammans med Romboleden. Läs mera om Stråsjöleden på: http://www.strasjoleden.n.nu.

Bilden ovan: Jesu hjärtas kapell i Sörforsa längs Stråsjöleden. Foto: Elisabeth Andersson

Bilden ovan: Hälsingegården Trogsta honung vid Kyrksjön i Forsa. Foto: John Bergström

På spåret i Sörforsa. Foto: Tore Lind
Vid Dellensjöarna i Bjuråker. Foto: pater Lukasz Lewczuk
Stråsjö kapell i sikte, Bjuråker. Foto: Elisabeth Andersson
Det här gänget bar budkavlen under åtta dagsetapper på Stråsjöleden. Fr.v. Maria Walther, Thomas Nordin och Roger. Foto: Ulf Krantz

Här på bild Ulf Krantz med budkavlen vid Kilkojan. Krantz ansvarade för vandringarna på de flesta etapper på invigningsvandringen längs Stråsjöleden. Han har lett många vandringar från Hudiksvallstrakten till Trondheim.

Som en del av projektet St Olav Waterway invigdes den 10 juni Vikingaleden vid Birgittagården i Harg av Landshövdingen Göran Enander. I och med detta etablerades den nya leden som går mellan Grisslehamn och Älvkarleby. I Älvkarleby övergår Vikingaleden i Helgonleden på vägen mot Trondheim. Läs Östhammars kommuns pressmeddelande om invigningen.

Prinsessan Ulfhild av Norge från Teater Oland deltog i invigningen och berättade om sin far Olof den Helige. Foto: Stefan Edelsvärd
Landshövding Göran Enander vandrade sträckan mellan Harg och Gimo. Foto: Stefan Edelsvärd
Vikingaleden består av 12 etapper från Grisslehamn till Älvkarleby. Vid etapp 6 möts Vikingaleden och går samman med Upplandsleden. Här har vandrarna kommit fram till det ställe där lederna möts. Ivriga vandrarna Eva Andersson och Ester Laurell deltog i invigningen av skylten. Foto: Stefan Edelsvärd

Pilgrimsleder i Norden och Europa

I Sverige finns från tidigare en hel del etablerade pilgrimsleder och en tradition av pilgrimsvandring. En översikt av alla pilgrimsleder finns på en karta utgiven av organisationen Pilgrim i Sverige. Klicka här för kartan i pdf-version.

Pilgrim i Sverige är ett nationellt samordningsorgan för lokala och regionala pilgrimsföreningar, samt övriga intressenter. Pilgrim i Sverige vill öka kunskapen om pilgrimsvandrandet, inspirera till kulturevenemang och andliga upplevelser längs lederna, samt bidra till att service med kost och logi utvecklas längs lederna. Mera om Pilgrim i Sverige på: http://www.pilgrimisverige.se

Följande leder relaterar på olika sätt till projektet St Olav Waterway:
Vikingaleden: Grisslehamn-Harg-Älvkarleby
Helgonleden: Uppsala-Trondheim
Stråsjöleden: Från Korsholmen, Hudiksvall via Stråsjö kapell till Kilkojan i Jämtland, där den ansluter till Helgonleden.

På webbtjänsten Paxwalk finns digitala kartor över pilgrimsrutter. Adressen är: https://paxwalk.com/sv/

Till Olofslederna hör dessutom St Olavsleden. Om Sankt Olavsleden men också allmänt om pilgrimsvandringar, historia och kultur kan du höra mera i Nils Johan Tjärnlunds poddserie “I spåren av Sankt Olav”. Klicka här för Google Podcast-versionen.

Olofslederna är alla utmärkta med Olofskorset.

St Olav Waterway – S:t Olofs sjöled – Pyhän Olavin merireitti erhöll den 6 december 2018 certifikat som officiell Olofsled i Norden. Genom denna certifiering utvidgades Olofslederna, som alla leder till Trondheim, också till Finland och Åland. Före detta fanns över 5 000 km pilgrimsleder till Trondheim främst i Norge och Sverige. De nordiska Olofslederna (St Olav Ways) är i sin tur en officiell led bland de 39 europeiska kulturvägarna, som i och med certifieringen för första gången utvidgade till Finland.

Mera om Olofslederna / St. Olav Ways (på engelska): https://pilegrimsleden.no/en/
Mera om de europeiska kulturvägarna (på engelska): https://www.coe.int/en/web/cultural-routes/

Olofslederna är alla utmärkta med Olofskorset. Märket är mönsterskyddat av Riksförbundet Pilgrim i Sverige. I symbolen kombineras sevärdhetsmärket (S:t Hanskorset) med Olofskorset. Läs mera om pilgrimssymbolen.

Helgonleden

När pilgrimsvandrarna längs Vikingaleden kommit fram till Älvkarleby har de också kommit in på Helgonleden. Helgonleden finns som en offentlig grupp på Facebook där man kan följa andras och dela med sig av sina egna vandringsupplevelser längs leden.

Överlämnande av budkavlen i Sankt Pauli församling i Gävle den 19 juni. Foto: Heba Faraj
Budkavlen går vidare från pilgrim till pilgrim. Bilden är tagen på midsommaren den 21 juni då vandringen längs Helgonleden gick från Trödje till Iggövägen och härifrån vidare till Hamrånge kyrka. På bilden Ingrid Israelsson och Marianne Udd. Foto: Clara Bergel Jansson
Och efter varje avslutad etapp lästes ärkebiskop Tapio Luomas hälsning upp, här på midsommargudstjänsten i Skogs kyrkoruin. Prästen, Ann-Louise Åkerlund läser upp budkavlen tillsammans med Päivi Quist. Foto: Louise Thöresson
Den 26 juni har budkavlen nått Segersta kyrka. På bilden Andreas Holmberg och Päivi Quist. Foto: Elisabeth Andersson

Pilgrimens sju nyckelord eller ledord sammanfattar vandringens innehåll. Ledorden är:

  • långsamhet
  • frihet
  • enkelhet
  • bekymmerslöshet
  • tystnad
  • delande
  • andlighet

Ledorden kännetecknar en vandrare som går på pilgrimsfärd till någon av de små och stora kristna vallfartsorter som finns. Selångers församling/Svenska kyrkan har publicerat Hans-Erik Lindström på Pilgrimscentrum i Vadstenas beskrivning av orden på adressen: https://www.svenskakyrkan.se/selanger/pilgrimens-sju-nyckelord

Järvsö kyrka. Foto: Ninni Bagge

I Färila invigdes Stapelfotens pilgrimskapell med prästen Mattias Haglunds tre fasta slag mot porten med en pilgrimsstav. Stapelfoten på Färilas kyrkogård är vad som återstår av den klockstapel som hörde till Färilas gamla medeltida kyrka. En läsartext på helahälsingland.se berättar mera. Texten var samtidigt ett upprop där pilgrimsvandrarna önskade att leden ska utvidgas att i framtiden gå ända från Novgorod till Nidaros. Den vägen har man historiskt sett vandrat i S:t Olofs fotspår.

Mattias Haglund. Foto: Elisabeth Andersson
Stapelfotens pilgrimskapell. Foto: Elisabeth Andersson
Paus för vila. Foto: Anne-Marie Wästholt.
Paus för matsäck. Foto: Martin de Haas
Som på räls från Vitvattnet till Klaxåsen. Helgonleden följer här den gamla fina Kårböleleden. Foto: Lena Runius.

Pilgrimerna bär budkavlen vidare till Klövsjö kyrka. Filmat av en av pilgrimerna

Småningom tog sig budkavlen över fjällen mot norska gränsen, Helgonleden övergick till JämtNorgevägen. JämtNorgevägen börjar vid Storsjö kyrka och går till Ljungdalen och sammanstrålar med Romboleden vid Sylsjön och går vidare mot Trondheim. Klicka här för att se några bilder via PaxWalk. Läs mera om JämtNorgevägen på https://jamtnorgevagen.com

I samband med helgsmålsbönen i Storsjö kapell överlämnades budkavlen av Pilgrimstid Sveriges projektledare Cina Kedvall till vandrings-entusiasten Gertrud Abrahamsson. Här står de två omgivna av prästerna Josefin Forsberg och kyrkoherde Lars Stenman, samt Elisabeth Andersson. Foto: Härjedalens Pastorat

Gertrud Abramsson ledde tillsammans med sina hundar vandringen mot Sylsjön.

I det här skedet är det mindre än två veckor kvar till Olofsdagen. Fler bilder hittar du i inlägget på St Olav Waterways Facebooksida:

Norge

Den 19 juli startar vandrarna från Sylsjön, några kilometer in i Sverige från den norska gränsen. Målet är att nå Trondheim före Olofsdagen den 29 juli. Färden från Sylsjön gick över kalfjället, Skarsfjällen, Sylarna, och avslutades med att budkavlen lästes upp i Stugudal kapell.

Från Sylsjön ända fram till Trondheim hade Ester Laurell i uppdrag att lägga upp bilder på Evangelisk Lutherska kyrkan i Finlands Instagramkonto. Ester jobbar på Åland för Central Baltic-programmet, som hör till en av finansiärerna för projektet St Olav Waterway.

Bilderna hittar du genoma att scrolla en bit på adressen: https://www.instagram.com/ev_luth_kyrkan/?hl=sv

Bilden publicerad med lov av Anders Reitan/Nea Radio

Framme i Stugudal möttes pilgrimsvandrarna av redaktör Andreas Reitan på Nea Radio som gjorde reportaget Pilegrimer med budstikke. Bakom länken finns både text och ett radioinslag.

Budkavlen, eller budstikka som det heter på norska, var fortfarande i centrum för vandrarna. Här har de 155 km kvar till Trondheim.

Foto: Ester Laurell
Foto: Ester Laurell
Foto: Ester Laurell
Foto: Ester Laurell
Foto: Ester Laurell
Sista vandringsdagen tar vid. Foto: Ester Laurell

Framme!

Väl framme i Trondheim firades pilgrimsmässa med pilgrimsprästen Einar, där pilgrimsvandrare Dave från England läste upp budkavlen. Dagen därpå under midnattsmässan kl. 23 överlämnade Ester Laurell St Olav Waterways budkalve till preses/biskop Helga.

Under 63 dagar har uppemot 100 personer burit budkavlen från Åbo domkyrka hela vägen till Nidaros, 1200 km.

Budkvalen är överräckt till biskop Helga. Här vilar den under “vakenatten” i Nidarosdomen. I och med överräckningen är uppdraget utfört. Budkavlen har gått från pilgrim till pilgrim och vandrat hela vägen från ärkebiskop Luoma i Åbo till biskop Helga i Trondheim. De två orterna har sammanknutits genom en välsignad hälsning och bundit ett vänskapsband som sammanflätas med pilgrimslederna och pilgrimernas årtusenden långa historia. Foto: Ester Laurell

Biskop Helga höll en mottagning där bland annat Pilgrimscentrums chef Hans Morten Løvrød berättade om öppnandet av St Olav Waterway i Åbo i maj, där han deltog som talare.

Som en representant för St Olav Waterway och Finland fick Ester Laurell ta emot en oväntad gåva.
”Morten kallade fram mig och överraskade mig totalt med gåvan han överräckte till mig för att föras vidare till Åbo: En sten från Nidarosdomen! Vi fick en helig sten, en helgad sten från en unik helgedom, det nordligaste pilgrimsmålet i Europa”.

Nidaros Pilgrim Centre finns på Facebook på adressen: https://www.facebook.com/nidarospilegrimsgaard/

Tillbaka till Åbo

I och med svarsgåvan fick Ester Laurell ytterligare ett uppdrag: att leverera gåvan till Åbo. Det var ingen lätt gåva, utan en åtta kilogram tung och cirka 800 år gammal byggsten, en bit av Nidarosdomen i Trondheim i Norge. Stenen har plockats ner i samband med att Nidarosdomen restaurerats.

Foto: Pekka Tenhonen

Svarsgåvan togs i Åbo emot av biskop Kaarle Kalliala och i överräckningen deltog utöver Ester Laurell också Nalle Öhman ordförande för föreningen Olofsleder i Finland rf – Suomen Olavinreitit ry och Nina Söderlund, projektkoordinator för projektet St Olav Waterway. Stenen ska uppbevaras i Åbo domkyrka. Läs mera på: https://www.abo.fi/nyheter/pilgrimsvandrarna-hamtade-svarsgava-fran-trondheim-till-abo/

Foto: Pekka Tenhonen

Ester Laurell intervjuades i Ålands Radio av Mariana Olofsson. I inslaget berättar hon om projektet, vandringen och om svarsgåvan. Klicka här för artikel och ljudspår på Ålands radio.

Foto: Jyrki Lappi

Vi låter den svenska författaren Harry Blomberg avsluta denna vandring med dikten Pilgrimsvägen:

Jag kommer från ett mörkoland, där köld och stormar bo,
och vandrar jag, så är det för att hjärtat vill ha ro.
Jag hörde som i sömn en sång om bergens vita glans och staden,
staden bortom dem, där köld och storm ej fanns.
Jag fick ej frid för sångens skull, och ingen får väl det,
som hört från harpor utav guld en helig hemlighet.
O, ingen kan bli bofast mer i någon jordisk ort
som skådat bergen i en dröm och anat stadens port.

Jag vet att vägen skall bli brant och luften tunn och kall;
ju högre väg dess tyngre steg och farligare fall.
Allt vad jag äger bär jag med, och bördan som jag  bär:
en fattig pilgrims längtan till den stad som evig är.
Och når jag aldrig bergens snö och aldrig stadens port,
jag vet dock att jag lugnt skall dö och prisa livet stort,
ty den är ej begråtansvärd som stupat vid sin stav,
blott den som hörde ropet men som aldrig gav sig av.

Har du funderat på att vandra?

Vad har det då krävt att få budkavlen framburen till Nidaros och genom det inleda en ny epok i den nordiska pilgrimsvandringens historia? Det finns det ingen exakt statistik på det, men man kan garantera flertalet blåsor på fötterna, trötta ben och hungriga magar. Samtidigt kan man garantera glada lynnen, varma själar och vänliga skratt. Pilgrimsvandringar innehåller det mesta av känslor, ord och gärningar. Här följer en rad nyttiga länkar för dig som vill ha inspiration, goda tips och råd för att eventuellt göra en egen vandring.

  • Portugisen Duarte vandrade 1200 km på 42 dagar (det är riktigt snabbt) och har i en blogg (på engelska) kvantifierat sin vandring, bland annat 3 miljoner steg, 124 nautiska mil, 65 kg mat, 210 liter vatten … Kolla in listan på Olavinreittis webbplats.

Mera om projektet St Olav Waterway kan du läsa i pressmeddelandet Pilgrimsleden är nu certifierad: https://www.abo.fi/nyheter/st-olav-waterway-pilgrimsleden-ar-nu-certifierad/ och artikeln En dröm har gått i uppfyllelse: https://www.abo.fi/nyheter/en-drom-har-gatt-i-uppfyllelse-st-olofs-sjoled-ar-nu-invigd/

Åbo Akademi har varit huvudman för projektet genom Centret för livslångt lärande (CLL). I projektet deltar åtta samarbetsparter, i Finland utöver Åbo Akademi (CLL), Pargas stad och Yrkeshögskolan Novia. Egentliga Finlands förbund är med som delfinansiär. På Åland är föreningen Franciskus på Kökar och Sottunga kommun parter i projektet. För Ålands del är medfinansiären Ålands landskapsregering. I Sverige deltog Östhammars kommun, Söderhamns kommun, Pilgrimstid Sverige (ekon förening), och associerade partners Visit Roslagen, Gävle kommun och Hudiksvalls kommun.

Sammanställning av text och bild på denna sida: Mia Henriksson