Att vara på pilgrimsfärd handlar om ett ständigt nu. Inte om att komma fram. Utan att ta emot det som händer nu. Det handlar om att inte ha bråttom. Det är en övning i ödmjukhet. Jag förändras. Vägen förändras. Världen förändras. Vädret förändras. Resan är utom mig och inom mig. Varken mitt inre eller det yttre är samma från dag till dag. Det är en inre och yttre färd. Och den kräver en stor portion ödmjukhet.