Historia
Vandra i medeltida pilgrimers spår. Kombinera historia med naturens skönhet. Över hav och klippor till skogar och fjäll.
Vem var Olav?
Olav Haraldsson föddes i Norge omkringår 995. Som tonåring var han med om vikingaräder på olika håll i Östersjöregionen, England och norra Frankrike. I Normandie kom han i kontakt med kristendomen och döptes år 1014.
Tjugo år gammal återvände han till Norge för att göra anspråk på den norska tronen. Som Norges kung byggde Olav upp ett rättssystem och en administration med lagar som skyddade samhällets svaga. Han lät bygga kyrkor och gjorde själv flera missionsresor runtom i Norge. Olavs starka centrala monarki i kombination med lagen som även gjorde stormän och mäktiga straffbara, skapade missnöje och fiender. År 1028 blev Olav tvungen att gå i landsflykt.
Olav tog sig österut och stannade ett år i Novgorod. Han planerade att återta makten i Norge och återkom med svensk förstärkning år 1030. Under slaget vid Stiklestad, norr om Trondheim, blev Olav dödad den 29 juli 1030. Kroppen begravdes nära den plats där Nidarosdomen i Trondheim senare byggdes. Ännu i dag firas Olofs och Olavs namnsdag den 29 juli.
Olav blir S:t Olof
Efter Olavs död sades märkliga saker inträffa vid gravplatsen och runt om Nidaros, det medeltida namnet på Trondheim. Händelserna betraktades som underverk. En solförmörkelse inträffade i Stiklestad i samband med slaget och tolkades som himmelsk vrede. Rykten om helande och läkande av sår började spridas och kopplades till Olavs död.
Olav ansågs vara en helig man – även av sina forna fiender – och helgonförklarades redan ett år efter sin död, år 1031. Sen dröjde det inte länge förrän pilgrimer började strömma till Nidaros. Fram till 1500-talet var Nidaros ett av de största pilgrimsmålen i Nordeuropa. Därefter satte den lutherska reformationen stopp för pilgrimsvandringar i Norden.
S:t Olav, eller Olof den Helige, var Nordens viktigaste helgon och Olavskulten förenade de nordiska länderna under medeltiden. Ett stort antal kyrkor, omkring 500 stycken, tillägnades Olav, speciellt i Sverige, men också i Finland och på Åland. Längs rutten Åbo till Hudiksvall finns möjlighet att besöka S:t Olofskyrkor i bland annat Nagu, Jomala och Njutånger.
Pilgrimer i vår tid
Under 1980-talet började intresset för pilgrimsvandringar på nytt att öka i Europa. Lederna Caminos de Santiago i Spanien är de mest kända med hundratusentals vandrare årligen. Antalet pilgrimer som besöker den ståtliga Nidarosdomen i Trondheim och vandrar längs befintliga vandringsleder till minne av S:t Olof ökar också stadigt för varje år. I Sverige och Norge finns i dag 5000 km
pilgrimsleder.
En pilgrim skiljer sig från en vanlig turist genom att valet av resmål väljs i sökande efter andlighet. Ordet pilgrim kommer från latinets peregrinus, främling, och avser en person som vallfärdar till en helig plats. En äkta pilgrim färdas ofta via en särskild pilgrimsled som knyter ihop de heliga platserna med hemorten.
I modern tid har inte alla vandrare religiösa motiv. Många företar sig resan för att söka stillhet, en del för att kombinera resandet med motion och andra för att njuta av naturen och historiska platser invid leden.
Läs mer:
Pilegrimsleden: Viking kongen Olav – Olav den Hellige
Bronsåldersrösena i Skärså
Korshamn – hamn under skydd av det heliga korset
Ärkebiskop Birger Gregerssons landkänningf i Söderhamnstrakten 1374
Kyrkor längs S:t Olof sjöled i Åboland och den åländska skärgården